Transpersoner i riksdagen

Texten baserar sig på en artikel i NorrbottensKuriren 30 april, 2001 som bearbetats av Sara Lund.

Människor som på olika sätt anses bryta mot normerna när det gäller detta med manligt och kvinnligt glöms ofta bort i politiska sammanhang.

Onsdag 25 april 2001 bjöd därför riksdagens HBT-grupp in riksdagsledamöter och tjänste-män på departement till seminarium där de fick träffa och lyssna till både transvestiter och transsexuella som berättade om sina liv, sin vardag och sina erfarenheter.

Denna inbjudan lockade 70-talet åhörare, såväl politiker, tjänstemän som representanter för olika föreningar och organisationer.

Seminariet

I panelen återfanns både transvestiter och transsex-uella, såväl män som kvinnor. De berättade kortfattat och engagerat om sina liv och om sin vardag, och inte minst om de problem i form av hot, fördomar, rädsla och brist på kunskap de möter från samhället i stort.

Dagen inleddes med att samtliga transpersoner i panelen, Gabriel Llewlyn-Silseth, Madeleine Nordenstam, Lukas Romson, Alexandra Milton, Erica Zander, Sara Lund och Adele Degrasse under 5 minuter vardera presenterades sig själva genom att berätta personligt om sig själv, sin uppväxt och lite om den vardag en transperson lever i.

Del två bestod i 8 stycken,15 minuter långa anföranden med avbrott för paus med tilltugg.

Seminariet avslutades med en 1 timma lång frågestund under ledning av RFSU:s generalsekreterare, Katarina Lindahl där åhörarna erbjöds möjlighet att ställa frågor till panelen.

 

FPE-S presenterade sig med en nytillverkad skärmvägg utanför seminarielokalen och den helt nytryckta informationsfoldern "De 11 vanligaste frågorna om transvestiter och transvestism", som delades ut till alla besökare på seminariet.

 

Våld mot transpersoner

Anneli Svensson, socionom och anställd vid RFSL:s brottsofferjour i Stockholm, berättade om det våld som riktas mot transpersoner.

- Ett problem är att många transpersoner gör allt vad de kan för att dölja sin identitet, att i samband med en polisanmälan tvingas legitimera sig eller behöva uppleva att ens familj kontaktas och man på så sätt "avslöjas" sätter djupa spår.

- All erfarenhet talar för att många transpersoner gör allt som står i deras makt för att slippa ta kontakt med sjukvård eller polis i samband med exempelvis en misshandel. Ibland talar man om "idealoffer" och menar då äldre dam som råkar ut för en väskryckare, men transpersoner hamnar absolut inte i den gruppen.

- I stället hamnar de ofta i samma grupp som exempelvis missbrukare och hemlösa, det vill säga grupper som bemöts av en allmän "skyll-dig-själv"-mentalitet.

 

Utbildning i HBT-kunskap

Gabriel Llewlyn-Silseth, styrelseledamot i RFSL Ungdom, och kvinna-till-man-transsexuell, berättade om att han tvingats avbryta sina gymnasiestudier på grund av mobbning och utsatthet.

- Många unga transsexuella gör det, de tror att allt ska bli bättre på gymnasiet och så blir det i själva verket droppen som gör att man inte orkar längre.

- För många börjar det redan på dagis. Där är det vuxna som bestämmer åt dig vilket kön du ska ha. Och det är inte lätt att tvingas vara en liten söt flicka när man i själva verket känner sig som och vet att man egentligen är en modig liten kille.

Gabriel Llewlyn-Silseth efterlyser bland annat mångfald som kärnämne i skolan och att i princip alla de yrkesgrupper som arbetar med eller kommer i kontakt med ungdomar ska få utbildning i HBT-kunskap.

- Och så behövs det trygga mötesplatser för transungdomar och ekonomiskt stöd till de föreningar och stödgrupper som arbetar för unga transpersoner.

Alexandra Milton, styrelseledamot i RFSL:s förbundsstyrelse inledde med basinformation om transpersoner, vad det innebär att överskrida könets normer och varför det behövs ett skydd.

Erica Zander berättade levande hur det är att leva som man-till-kvinna transsexuell.

Att tvingas skilja sig från den man älskar och har valt att leva ihop med för att få lov att bli den man egentligen är. Och vad som då händer med omvårdnaden om gemensamma barn, lånen på huset mm i ett stadie av livet som är tillräckligt komplicerat ändå.

Madeleine Nordenstam, medlem i RFSL och FPES berättade lugnt och sakligt på ett sätt som fick alla att lyssna till vad det innebär att vara transvestit. Hennes framställning grundade sig på den kompendietext "Transvestiters livssituation & Problematik" som finns återgiven i sin helhet på nästa sida.

Lukas Romson, ledamot i RFSL:s förbundstyrelse och kvinna-till-man-transsexuell var en av initiativtagarna till detta seminarium och avslutade med att prata om egna och andras erfarenheter under rubriken "Transsexuella och sjukvården".

 

Transperson är ett paraplybegrepp som används i politiska sammanhang, och som bland annat innefattar transvestiter och transsexuella.

Fakta/

Riksdagens HBT-grupp

Riksdagens HBT-grupp bildades hösten 1998 på initiativ av den vänsterpartistiske riksdagsledamoten Tasso Stafilidis.

Från början fick gruppen namnet Riksdagens Homo-grupp, men bytte nyligen namn för att inte exkludera någon av de grupper av människor man arbetar för.

Riksdagens HBT-grupp är ett interparlamentariskt nätverk. Såväl ledamöter som anställda i riksdagen kan vara medlemmar. HBT-gruppen arbetar med frågor som rör homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, syftet är att fördjupa kunskapen om olika HBT-frågor hos riksdagens ledamöter, i utskotten, bland de anställda, i departementen och bland statsråden.

HBT-gruppen arrangerar seminarier, skriver motioner, deltar i samhällsdebatter, ordnar utställningar (det var exempelvis riksdagens HBT-grupp som arrangerade utställningen Ecce Homo i riksdagen i mars 1999), medverkar i riksdagsdebatter etc. kring HBT-frågor.

Gruppen anordnar också HBT-utbildningar i samarbete med andra organisationer, exempelvis RFSL, för kommun- och regionpolitiker. Detta har skett i exempelvis Piteå och Malmö.

Riksdagens HBT-grupp består av medlemmar från alla partier utom kd. Moderaterna finns med i gruppens arbete, men har inte något formellt medlemskap.

I dag har gruppen cirka 50 medlemmar och i styrelsen sitter ledamöter från alla partier, utom m och kd, samt anställda.

De som vi inom FPE-S främst har kontakt med inom HBT-gruppen är förutom Tasso, Hillevi Larsson och Helena Bargholtz.

Helena ställde som bekant upp i en längre intervju i Feminform nr. 161 under rubriken: Lagen och vi. Är vi rättslösa?

Copyright © 1998 FEMINFORM

Feminform får ej kopieras för annat än enskilt bruk.