|
Vid sidan av de större träffarna
pågår det hela tiden mindre träffar runt om
i landet. Det är inte särskilt svårt att
arrangera en träff och när "Vänner i Syd"
föreslog ett besök på "Butterfly Club" och
alla reorna i Köpenhamn var det totalt nio töser
som nappade på idén och fredag den sjunde
januari var vi där.
Fredag 5 januari 2000
Jag och Mia Svensson anländer vid elva-tiden till
Park Hotel vid Jarmers Plads. Lena Hansson, Suzette Crona,
Lena Ek, Michaela Johansson, Daniela Åkerblom och
Susanne Palm dyker upp ett par timmar senare och klockan
två möter vi Heléne Chantal som
anländer omklädd med bussen från
Göteborg.
Alla gör sig omedelbart klara och sen drar vi ut
på Köpenhamns brusande affärsgator. Mia,
Helene, Suzette och jag börjar hos "Amica Parykbar"
på Vesterbrogade 96. Det är visserligen inte rea,
men dom har väldigt fräcka "mössor".
- Ägarinnan är upptagen med en kund när
vi kommer så hon uppmanar oss att prova själva
tills hon får tid. Vi är inte nödbedda
och det finns inte en peruk i hela affären som
förblir otestad. Vi provar och skrattar och kammar
och snurrar på både oss själva och
"mössorna".
- Till slut bestämmer Mia sig för en
mörk sak med långt rakt hår och jag
hittar en blond(!) mössa med fräck klippning.
2.000 Dkr är mycket pengar, men det är ju ingen
nyhet att tjejer är dyra i drift.
- Nöjda och med nyförvärven på
huvudet fortsätter vi Vesterbrogade ner mot
Rådhus-pladsen.
Realisation heter "Udsalg" på danska och när
både affärerna och skyltarna sitter så
tätt som i Köpenhamn rör man sig inte
speciellt många m/tim.
- Rean på "Miss Morgan" står i en klass
för sig själv. Jag provar den ena
festblåsan efter den andra medan personalen roat
roat ilar mellan lagret och provrummet. Svart
sammetsklänning översållad med
pärl-broderier: har kostat 3.900 Dkr, nu
599Dkr!!! Röd prasslande baraxlad sidenklänning
á la Mae West: har kostat 4,800 Dkr, nu
755Dkr. Svart syndig kroppsnära
trikåklänning med hög slits i
vänstersidan och massvis med fransar! Har
kostat 1.700 - nu 299 osv, osv.
- Inget fel på klänningarna &endash; men dom
verkar vara sydda för andra kroppar än dom vi
råkar ha med oss(!)
- Personalen tycks ha lika roligt som Heléne och
jag. Dom vill se oss i allt dom har och fotograferar oss
hela tiden. Heléne är tänd på en
skinnkappa och jag har alltid drömt om Mae Wests
kreationer.
- Plötsligt är klockan femisex! Det är
middagsdags och vi måste rusa iväg.
- En av expediterna står i dörren och vinkar
efter oss när vi lämnar utan att ha köpt
något.
- &endash;Kom snart tillbaka, ropar hon när vi
skyndar iväg.
Vi skall äta på "ReeF N'BeeF", en
Australiensisk restaurang. Dom är nära att tappa
alla koncepter när nio skönheter trippar in till
det förbeställda bordet. Att sedan maten
dröjer så länge att vi nästan hinner
glömma vem som beställt vad när den
äntligen kommer är väl något man
får räkna med när man besöker en lokal
som representerar
upp&endash;och&endash;ner&endash;vända världen.
Dom blidkar oss med kaffe och smarrig dessert.
- Nästa punkt på programmet är
transbaren "Butterfly Club" på puben "Never Mind".
- Dom öppnar vid 22-tiden men vi är klara
redan klockan 24(!)
- Rebecca och Jannis hälsar oss välkomna med
stora famnen. Ett antal danskor från TID och Fpe-ne
med Marianne Gotlieb i spetsen är redan där.
Många känner vi igen sedan tidigare. Vi fyller
på i baren och vid ett runt bord i hörnet.
Musiken trycker på och snart är vi flera
stycken uppe på dansgolvet. Röken är
tät och stämningen är hög.
- Framåt två-tiden drar några stycken
iväg till först "The Scottish Pub" och sedan
nattklubben "Rosie McGee" mitt emot Tivoli. Pölse
på Rådhus-pladsen och sängdags vid
fyra-tiden.
Lördag
Frukost klockan 11 och prat om allting från
gårdagens upplevelser till Fpe-s och Feminform. Kloka
tankar från både nya och gamla medlemmar. Det
är alltid lika intressant att lyssna till tjejer som
nyligen tagit sina första steg mot friheten. Friheten
att att få vara och klä sig precis som man
själv vill när och var man vill.
Alla utom Mia, Heléne och jag tar båten hem
till Sverige klockan fyra. Vi tre äter en underbar
middag på Galathea Kroen, Rådhusstræde 9.
Mat och öl, så vi nästan måste lossa
på korsetten, för endast 200 Dkr.
Kvällen blir ännu mer av allting fast på
"The Baron & the Baroness" istället. "Fri
entré för piger före 23.30". Tack för
det!
Söndag:
Glyptoteket med franska imp-ressionister från
förra sekelskiftet i Henning Larsen nybyggda avdelning.
Ljust och vackert som sig bör i ett hus som bär
hans signum. Lätt middag på
Hovedban-gården, ombyte på hotellet och taxi
till fyrabåten.
Sara Lund
Spridda kommentarer
Det är dagen efter när jag tecknar ner det
här. Det är dagen efter en promenad ströget
fram och tillbaka med en väninna och en runda på
ett varuhus i Köpenhamn. Klädd i min hustrus
snyggaste kappa, en lång, grå kjol,
stövlar. Halsduken och handväskan över axeln.
En hejdlös njutning. Måtte ingen ha missat
mig!
Det är dagen efter besöket på en
restaurang med hela gänget. Vilken obeskrivlig
känsla att trippa in i en fullpackad restaurang och
bara känna hur blickarna söker sig mot en;
på lilla mig, den där urtjusiga tösen
från Skåne. För det var så jag
kände det! Här kommer jag, vassego' å njut
av mig medan ni kan!
Det är dagen efter besöket på Butterfly
Club. Ett s.k. bögställe, som efterhand fylldes
på med fler och fler bögar och en och annan
transa. Och mer och mer rök. Och mer och mer öl i
glasen. Ett syndigt ställe?! Ja, om man inte
förstår sig på vilka former mänskligt
behov av värme kan ta sig.
Lille Charlie, killen med de mörkbruna ögonen,
spillde ut öl på oss med en gång. Han
verkade ha börjat släcka törsten långt
innan vi ens hade satt oss på båten till
Köpenhamn. Men fullständigt oförarglig.
Trängde sig in bland oss vid bordet. Lade sin hand
på mitt ena lår. Kort kjol lockar väl till
det. Men efter att ha fått handen lugnt och
vänligt upplagd på bordet med en liten
överseende klapp ovanpå, så dröp han
av. Tog det som en komplimang, det kunde han för min
del gärna göra en gång till. Och han kom
tillbaka. Men då var jag uppe och dansade med
några andra. Mitt under strålkastarna, där
man syntes bäst.
Snabba ögonkast runt om för att kolla in om
alla andra "kollade in"... mig alltså!
- Mer folk, mer öl, mer rök. Det gick
knappast att andas till sist. Och då, just
då, när det var som bäst. Just då
kom löken på laxen. På min väg ut
ur lokalen kommer en riktig tjej i 25-års
åldern spontant fram till mig och säger med
vänliga ögon:
- &endash;Du ser verkligen bra ut! Försvann icke
golvet under mig? Hördes icke trumpetsignaler? Lyste
icke solen mitt i natten över mitt ansikte?
Svävade jag icke för några lyckliga
ögonblick högt över golvet?
- Hon fick en klapp på kinden och en bamsekram.
Och det var alla ni andra också värda.
- Inklusive min hustru, som fått allt
berättat för sig... och delat nya skratt med
mig... och mina innersta känslor...
Lena Hansson
- Nyligen hemkommen från Wonderful Copenhagen har
jag suttit ett par timmar med fötterna i fotbad
för att i någon mån försöka
få kontakt med mina tår efter helgens
promenader och dansturer. Varför i fridens namn
finns det inte pumps som formar sig efter foten och inte
tvärtom?
- Nåväl, då denna Köpenhamnstur
var något av en nypremiär för mig vill
jag tacka er kära vänner för att ni fick
mig att känna mig välkommen i gänget.
- Jag kan bara säga att det var den roligaste
träff jag någonsin varit på.
Susanne Palm
- Girls just wanna have fun!
- Jag har fortfarande inte hämtat mig efter den
trevliga tjejträffen i Köpenhamn. Fötterna
värker fortfarande efter de långa promenaderna
på ströget. Tänk att vi med så
enkla medel kan sprida så mycket glädje.
Så många leende och vänliga
människor träffar aldrig brorsan. På
Butterfly Club kände jag mig som en
tonårsflicka när jag släppte loss i
discodunket. En ung man gladde mig med fina
komplimanger.
Men det bästa var ändå tjejsnacket och de
glada skratten i gemenskapen bland mycket trevliga
väninnor.
Michaela
Johannson
Epilog
- Sitter på jobbet och drömmer mig tillbaka
till den gamla goda tiden. Den gångna helgen i
Köpenhamn alltså.
- Fest och flärd, flams och trams, tjejsnack och
smink. En värld där de största problemen
består av om man verkligen kan visa sig offentligt
med olika färg på naglar och läppstift.
Suck!
- Idag är det brorsans tur(!) att jobba ihop
pengar till alltsammans och hänga kroginrökta
kläder till vädring, tvätta vacket blont
hår och discosvettiga kläder...
- Och gå igenom alla Saras märkliga kvitton!
Hon överlåter med varm hand till brorsan att
förklara för hustrun vart alla pengar tagit
vägen och varför Sara hela tiden behöver
mer kläder, mer smink, en ny "mössa" och
ännu fler smycken.
- Hur kan hon bära sig åt så här
mot mig? Räkningar, räkningar,
räkningar...
- Hennes kontokort slits ner fortare än hennes
skosulor. Hon tänker bara på sig själv
och alla sina märkliga nöjen. Säga vad man
vill om tjejer, men dom har en märklig
förmåga att sätt sprätt på
både pengarna och livet.
- Tur att Sara är tio år yngre än sin
bror för han hade aldrig klarat av hennes höga
tempo.
Sara Lunds bror
|